Sverige med i finanspakten
Bryssel måndagen den 30 januari. Det råder generalstrejk i landet och det är tyst på gator och torg. Belgarna strejkar i protest mot de nedskärningar som många krisande euroländer tvingats göra. Samtidigt på EU-toppmötet i Justus Lipsiusbyggnaden råder det febril verksamhet. EU:s ledare har samlats för att fastslå en gemensam finanspakt.
Så kom klartecknet. Toppmötet hade uppnått sitt främsta syfte. Avtalet om en gemensam finanspakt är i hamn. Ett avtal som även Sverige ställer sig bakom. Förhoppningen finns nu om en skärpt budgetdisciplin. Nu ställs kravet att varje land i sin nationella lagstiftning ska införa en regel att det strukturella budgetunderskottet inte får vara större än 0,5 procent av BNP. Om en sådan lag inte införs kan de dras inför EU:s domstol.
För Sveriges vidkommande bör finanspakten ses som en framgång. Farhågorna om ett splittrat Europa uteblev. Sverige och övriga icke-euroländer garanteras närvara vid ett eurotoppmöte per år och finnas med i förhandlingar som bland annat rör konkurrenskraft och mer genomgripande förändringar av eurosamarbetet. Den splittring som återstår är att Storbritannien och Tjeckien valt att ställa sig utanför pakten.
Den grekiska tragedin är självklart ett stort bekymmer för EU:s ledare, men tyskarnas förslag om att en särskild EU-kommissionär ska få i uppgift att övervaka Greklands budget föll inte i god jord.
Givetvis återstår det att se effekten av finanspakten och hur den efterlevs, men självklart är det viktigt att Sverige inte stängs ute. Stabila statsfinanser i Eurozonen är en förutsättning för en långsiktigt framgångsrik svensk ekonomi.
Men nog är det också angeläget att erinra om att Sverige ska ta sitt ansvar. Medborgare i Grekland, Italien, Portugal... har inte precis haft besinnande politiska ledare och det drabbar alla.
Europeisk och global solidaritet = kristdemokrati!
Publicerat den 31 januari 2012
Så kom klartecknet. Toppmötet hade uppnått sitt främsta syfte. Avtalet om en gemensam finanspakt är i hamn. Ett avtal som även Sverige ställer sig bakom. Förhoppningen finns nu om en skärpt budgetdisciplin. Nu ställs kravet att varje land i sin nationella lagstiftning ska införa en regel att det strukturella budgetunderskottet inte får vara större än 0,5 procent av BNP. Om en sådan lag inte införs kan de dras inför EU:s domstol.
För Sveriges vidkommande bör finanspakten ses som en framgång. Farhågorna om ett splittrat Europa uteblev. Sverige och övriga icke-euroländer garanteras närvara vid ett eurotoppmöte per år och finnas med i förhandlingar som bland annat rör konkurrenskraft och mer genomgripande förändringar av eurosamarbetet. Den splittring som återstår är att Storbritannien och Tjeckien valt att ställa sig utanför pakten.
Den grekiska tragedin är självklart ett stort bekymmer för EU:s ledare, men tyskarnas förslag om att en särskild EU-kommissionär ska få i uppgift att övervaka Greklands budget föll inte i god jord.
Givetvis återstår det att se effekten av finanspakten och hur den efterlevs, men självklart är det viktigt att Sverige inte stängs ute. Stabila statsfinanser i Eurozonen är en förutsättning för en långsiktigt framgångsrik svensk ekonomi.
Men nog är det också angeläget att erinra om att Sverige ska ta sitt ansvar. Medborgare i Grekland, Italien, Portugal... har inte precis haft besinnande politiska ledare och det drabbar alla.
Europeisk och global solidaritet = kristdemokrati!
Publicerat den 31 januari 2012
